Jag kommer ihåg gängbildningarna och grupperingarna bland tjejer när jag gick i skolan. Det var på mellanstadiet som man från dag till annan stod i centrum, i utkanten eller helt utanför. Det bevakades positioner och det krävdes ständig närvaro för att inte slinka ut från gänget. En helg kunde förändra allt, några av tjejerna hade gjort nåt tillsammans och plötsligt hade en grupp bildats som inte hade utrymme för fler.
Vår äldsta tjej har just börjat på högstadiet och reglerna är lite annorlunda nu. Sociala medier används flitigt för självkritik och känsloyttringar. Ingen tycker om mej, alla hatar mej, jag älskar dej... Inlägg i den stilen flödar och svaren hanteras med värme eller total kyla. Med tysta leken låter man varandra förstå att någon inte är önskvärd idag, tidigt på plats i skolan för att hitta någon att hänga med och någon att ta avstånd ifrån.
